Sedan 90-talet är det vanligast att lösa ventilationen vid nyproduktion med att använda ett kanalbaserat FTX-system. Normalt placeras FTX-aggregatet i klädkammare, tvättstuga, vind eller i ett separat fläktrum. FTX-aggregatet kopplat med ett kanaler ventilerar bostaden eller bostäderna samtidigt som värmen återvinns.
Ett alternativ till ett kanalbaserat system är decentraliserad ventilation utan kanaler. Principen är små samverkande fläktenheter i väggen där frånluften värmer upp växlare för att sedan avge energin när fläkten växlar ritning.
Skillnaden mellan olika FTX-system beroende på värmeväxlare
Strömförbrukning
En roterande växlare karakteriseras av ett lågt tryckfall och följaktligen ett lågt effektbehov, vilket ger en lägre energiförbrukning än har mindre strömförbrukning än med en plattvärmeväxlare. Detta även om det finns en roterande rotor som drar ström
Kondenshantering/genomfrysning
En roterade värmeväxlare kan köras utan avfrostning även med låga utomhustemperaturer och utan risk att värmeväxlaren isar igen. Dessutom behövs ingen dränering som oftast behövs med plattvärmeväxlare. FTX-aggregat med plattvärmeväxlare kan lösa kondenshanteringen på olika sätt. Ett sätt är att med mindre aggregat öka frånluftsflödet så att kondensen ventileras ut. Det går beroende på temperatur att hantera till en viss gräns sedan brukar en min temperatur tillslut att göra att ventilationen måste stängas. Större system brukar ha en avfrostningscykel där aggregatet för att motverka nedisning avfrostas alternativet är att förvärma luften.
Luftkvalitet
Med 2 helt separerade luftflöden finns med plattvärmeväxlare ingen risk att grannens cigarrettrökning fortplantar sig via ventilationen. En roterande växlare har alltid en risk för att tilluften kontamineras av frånluften. Även om luften är renblåst kan doftämnen sitta i fukten som binds på växlaren och sedan frigörs med tilluften.
Rengöring av växlare
En roterande växlare är lättare att rengöra än en plattvärmeväxlare.
Ventilation med kanaler
Kanalrengöring
Med ett kanalbaserat FTX-system brukar rekommendationen vara att göra en kanalrengöring vart 5:e år.
Brandceller
Enkelt uttryckt så är en bostad en brandcell. När flera bostäder är sammanbyggda så som ett flerbostads hus så syftar regelverket till att göra det så svårt som möjligt för spridning av eld och rökgaser. Med ett centralt placerat FTX-aggregat med kanaler brukar resultatet var ett behov av bland annat brandspjäll för att upprätthålla brandsäkerheten. Frågor kring brand säkerställs med brandingenjör.
Behovsstyrt
Behovsstyrd ventilation låter enkelt men ju större system ju mer komplicerat. I ett mindre kanalbaserat system i tex en mindre lägenhet låter det sig göra men ett större system blir et svårt att ändra flöden med bibehållen funktion där det behövs.
Värmeåtervinning
Enligt svensk ventilation återvinner ett FTX-system mellan 50-80%. Förutom typ av värmeväxlare som beskrivits ovan finns det flera faktor som påverkar systemets återvinning. Installationen kan påverka på flera sätt, tex av läckage och köldbryggor. Dessutom kan värmeåtervinning i ventilation redovisas enligt olika normer.
Utomhus klimatet påverkar mycket när en motströmsväxlare används vid låga temperaturer, så till vida att värmeåtervinningen blir lägre. Samtidigt är värmeåtervinningen väldigt hög vid “högre” temperaturer.
Verkningsgrad med FTX-system
Svensk Fjärrvärme släppte 2009 en rapport Värmeanvändning i flerbostadshus
och lokaler med fokus på analysera värmeanvändningen i flerbostads hus. Som en del av rapporten analyserades även data från en SCB enkät undersökning med avseende på ventilationssystem.
Om man antar
VÄRMEANVÄNDNING i FLERBOSTADSHUS OCH LOKALER, Rapport 2009:4, Fjärrsyn
ingen närvaro av drifttidsstyrning, en genomsnittlig rumshöjd på 2,7 m, en luftomsättning
på 0,7 samt antal graddagar till 3310, kan den genomsnittliga verkningsgraden för
FTX-system i flerbostadshus skattas till 21%. Om luftomsättningen sänks till 0,5, så
ökar verkningsgraden bara till 30 %. Detta betyder att FTX-systemens värmeåtervinning
i flerbostadshus inte fungerar speciellt bra idag.
Detta är slutsats som också har redovisats i (SABO 2006). Deras analys bygger på
75 fastigheter med 4260 lägenheter, dvs. drygt 0,3 miljoner m2, som byggdes under åren
1993-2002. Skillnaden mellan renodlade F- och FTX- system (utan värmepumpar) skattades
till 146-134 = 12 kWh/ m2, vilket nästan är identiskt med ovanstående skattning.
Ökningen av fastighetselen blev dock 36 – 17 = 19 kWh/ m2 för FTX-systemen, så nyttan
med en något lägre specifik värmeanvändning försvann med en något högre specifik
elanvändning. Det skulle således i dagsläget inte finnas någon uppenbar fördel med
FTX i flerbostadshus, om bara högvärdig el ersätter lågvärdig värme.
FTX-system, kanalbaserad ventilation
Ett FTX-aggregat ger en bra en bra värmeåtervinning och möjligheter till att få ett bra inomhusklimat. Som alla system är det viktigt att projektera, installera och sköta för att få önskad prestanda. Oavsett om det är ett kanalbaserat system eller ett decentraliserat med fläktenheter.