Fram till 2014 kunde radonbidrag sökas av småhusägare för radonsanering. Från den 1 juli 2018 finns åter möjligheten att söka bidrag för radonsanering. Till januari 2020 hade 41 miljoner kronor beviljats till totalt
Sedan återinförandet har det fram till och med januari 2020 beviljats runt 2066 ansökningar till ett belopp motsvarande 41 miljoner kr, dvs snittansökan har fått ett radonbidrag på runt 20000 kr. Boverket satsade sedan 5 MSEK på att informera om Radonbidraget via TV och sociala kanaler för att allmänheten ska förstå behovet av en radonmätning (källa SRF) För 2021 har regeringen avsatt 18 miljoner kr. Summan verkar med tidigare års bidrag vara väl avvägd så att korrekta ansökningar kan få radonbidrag. Däremot finns det idag inte någon plan på ett förlängt bidrag efter 2021. Radonbidraget täcker som tidigare 50% av saneringskostnaden och är maximerat till 25000 kr.
En bakgrunden till radonbidraget uppkomst är EU:s nya strålskyddsdirektiv som ställer skärpta krav på medlemsländerna att vidta åtgärder mot radon på arbetsplatser och i bostäder (inte bara småhus utan alla bostäder). Radon uppskattas orsaka omkring 500 cancerfall om året i Sverige.
Den stora frågan är vad händer efter 2021? Då har småhusägare haft möjlighet att med radonbidrag åtgärda förhöjda radonhalter. Ett scenario är såklart att blir ett helt “eget ansvar” för småhusägare. Det kan mycket väl börja lite försiktigt för att sedan bli ett lagkrav.
Vad behöver göras för att kunna söka radonbidrag
- Radonmätning
- Dokumentation av radonkällan
- Planerade åtgärder
- Ritning (inget krav men lämpligt)
1. En mätrapport som visar resultatet av utförd radonmätning
Radonmätning utförs så att ett årsmedelvärde kan anges. Vid mätningen bör Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning “Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning” följas.Mätning ska ske:
- minst två månader under eldningssäsong (från den 1 oktober till den 30 april)
- i minst två rum som används dagligen i bostaden (dock inte i badrum), på varje våningsplan som används som bo utrymme
- med instrument som kalibrerats på för mätmetoden vedertaget sätt
2. Handling som visar vilken eller vilka källor radonet kommer ifrån
Det vanliga är att radonkällan är marken eller byggnadsmaterial. Det kan tyckas enkelt att räkna ut var det kommer ifrån. Så är det ofta men ibland kan de rimliga antagandena visa sig felaktiga, då Radongas är en lättflyktig gas!
3. Redovisning av vilken eller vilka åtgärder ansökan avser
Tex ökad eller förändrad ventilation, tätning mot mark, tapetsering med radontapeter, avlägsnande av blåbetong, installation av radonsug eller anläggandet av en radonbrunn.
4. Ritning eller liknande handling
En ritning över byggnaden som visar var de sökta åtgärderna skall placeras. Ritningen behöver inte bifogas med ansökan men ger en enklare process för länsstyrelsen och för det senare genomförandet.
Radonprocessen ser oftast ut så här:
Radonpuckar (spårfilmsdosor, mätpuckar) läggs ut och samlas in av ett företag som arbetar med radonutredningar/radonbesiktningar. Alternativt beställs radonpuckarna tex via kommunen eller mätlaboratorium och privatpersonen lägger själv ut, dokumenterar och skickar in radonpuckarna för analys.
Är resultatet av en radonmätning över 200 becquerel (Bq) per kubikmeter har fastighetsägaren ett krav på sig att vidtaga lämpliga åtgärder.
Någon med dokumenterad kompetens avseende radonsanering (behöver kunna styrkas om radonbidrag skall sökas) skall anlitas, för att analysera var radonet kommer ifrån samt ge förslag på åtgärder.
Att i samband med åtgärdsförslaget göra en ritning över huset som visar åtgärderna är bra:
- då det är önskvärt att skicka med ansökan till Länsstyrelsen.
- om en installatör blir inkopplad
- den dagen huset skall byta ägare. Att då tydligt kunna visa vad, hur och resultatet av det som är gjort visar bara på seriositet.
Radonbidrag
Det fanns tidigare ett radonbidrag som togs bort 2014: Det resulterade i att antalet radonsaneringar i småhusminskade betydligt. Bedömare i branschen tror att man kan vänta sig en motsvarande ökning när bidraget nu återinförs.
Radonbidraget som nu återinförts täcker 50 procent av en skälig kostnad och som mest utbetalas 25 000 kr. Är kostnaden över 50 000 kr kan radonbidraget kombineras med ROT. Totalt har regeringen avsatt 234,5 miljoner kronor 2018-2021.
Vem kan söka radonbidrag?
Radonbidraget är aktuellt för de som både äger och bor i det hus som är aktuellt för radonsanering. Radonhalten ska överstiga 200 Bq/m³ i inomhusluften, och vara en konstant olägenhet.
Radonbidraget söks hos Länsstyrelsen i det län där huset finns. Arbetet får inte påbörjas innan ansökan skickats in.
Mer information hittar man på http://www.boverket.se/sv/
Uppföljning av bidrag för radonsanering
Ett villkor för radonbidraget är att det görs en uppföljande radonmätning på samma sätt som den bidragsgrundande radonmätningen gjordes.
Radonbidraget som nu införts ger småhusägare en god möjlighet att radonsanera med hjälp av bidrag.
